.. förövrigt förstår jag mig inte ett dugg på typ Kent, Håkan Hellström
och äcklot Markus Krunegård. Vad är grejjen med de? De är inte så
värst bra och helt ärligt är de lite creapy, speciellt Kent. Under veckan
fick vi lyssna på en Krunegård låt på psykologin, jag ville seriöst ta
självmord, det var så hemskt. Emo-varning. Eller så är det bara jag
som inte är så inne i hela "jag-är-så-deppig-hej-jag-gör-en-konstig-låt"
temat. Somsagt, smaken är som baken - delad!