I don't know where i'm going, but I sure know where i've been.

Hej! Min dag är allt från bra idag, har t.o.m. suttit och gråtit
på tåget påväg hem. Känns inte OK. Varför måste man vara
så jävla snål för!? Tack Elise, Louise och Michelle som var my
shoulder(s) to cry on idag. Hm.. Rimmar inte Elise och Louise?

Såg precis på Oprah Winfrey show och jag grät där också.
Alltså det var verkligen krokodiltårar. Det handlade om kvinnor
i olika u-länder och hur de har det ställt. Sen gästade några
underbara kvinnor som lyckades vända sin hemska tillvaro till
något underbart vackert. T.ex. en kvinna från Indien som blev
misshandlad av sin man varje dag var så fattig att hon inte ens
kunde ge mat till sina döttrar. Hennes man hade stora skulder
och hela hans familj hatade henne. De hånade henne för att
hon inte kunde få en son. Tillslut tog hon ett lån på 65 dollar (?!),
köpte tyg och pärlor och började brodera de på kläder. Hennes
företag blev väldigt lyckat, hon betalade av sin äckliga mans
skulder och alla började acceptera henne. Han slutade slå henne.
Hon anställde också 30 familjer och räddade dem från fattigdom.

Oprah tog också upp att man borde satsa på kvinnor i u-länder
främst. Det är eftersom att deras första prioriteringar är att
försörja och ge utbildning till sina barn = utbildade barn ger ett
starkare land och på så sätt kan landet ta sig framåt. Smart.

Jag har snackat med en person om att vi ska börja baka och sälja
de på en ungdomsgård och sedan får man ta vinsterna, men
istället ska jag snacka med honom om att man kan skicka pengarna
till någon hjälporganistation. Blev så ledsen, men ändå fylld med
hopp när jag såg programmet. Känner mig hjälplös och tom när vi
har det så bra ställt här. Hoppas det kan bli något av det här och
jag ska också börja skicka en del av studiebidraget till utsatta
kvinnor i de fattiga länderna. För de kunde lika gärna vart jag,
vem vet. Men jag tackar Gud varje dag för att jag har det så bra
ställt med en familj som älskar mig, tak över huvudet, att jag är
frisk och det faktum att jag får gå på skola och göra något av mitt
liv. För det finns många som inte kan göra det. Och därför måste
vi göra något för andra, för om det var jag som inte hade något,
ingen mat, inget vatten - så skulle jag vilja att någon gjorde samma
sak för mig.

Ska se på Flight of the Conchords nu, är på deppigt humör. De gör
mig mycket glad. Vi hörs!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0