Dag sju och rubriken lyder vänner. Vet inte vad jag ska skriva på den här punkten, ska man ta upp vilka vänner man har eller beskriva vad en vän är för mig? Jag älskar självklart att umgås med mina vänner, det är med de som jag mår som bäst. Jag har inte någon specifik bästa kompis men istället flera väldigt nära vänner. Vänner ska finnas där för en och förstå en, alltid. Det ska inte uppstå såna där pinsama tystnader, om det gör det så ska det aldrig behöva bli pinsamt - en välbehövd tystnad är okej. Hm.. Men viktigast av allt är nog att en god vän liksom vet att man kanske är lite rubbad och förstörd, men fortfarande kan tycka att man är bra. En vän ska kunna dela goda tider, men också de svårare tiderna med en. Det här låter mer och mer som ett äktenskapslöfte, ojdå. Men en riktigt bra vänskap är faktiskt som ett partnerskap, och förhoppningsvis kan man behålla de riktigt fina vänskapen riktigt länge (til death do us part, eller for ever and ever som man säger..).